Kwa heri Mama Mary
Innan vi åkte hem var vi även tvungna att säga hejdå till vår kära grannmama Mary. Jag och Elisa gick dit en kväll och hoppades att hon skulle vara hemma, vilket hon var! Hon bjöd oss på läsk och jordnötter så satt vi och prata lite. Mary pratade med någon i telefon, plötsligt räckte hon över den till mig, och sedan Elisa. Det var en man i luren som Mary sa var hennes bror. Han ville gärna träffa oss. Han bodde i närheten, så vi gick dit, genom en labyrint av hus. Vi hälsade på honom i hans lilla butik, sedan insisterade han på att vi skulle besöka hans hus och familj. Så in i labyrinten igen. Sedan följde han med tillbaka till Mary för han ville se vart hon bodde. Mary sa att han skulle komma med in i huset, men han hade inte tid egentligen, men hon insisterade och då sa han att han kan följa med in för välsignelsens skull. Och det är väldigt fint, de ser det verkligen som en välsignelse att få gäster. Och att de egentligen inte var syskon, utan han var en vän till marys bror, men att de ändå kallar varandra syster och bror är också väldigt fint. Sen skulle vi börja laga mat, men först frågade Mary om vi ville gå till hennes granne och be för honom, han hade drabbats av en stroke några veckor tidigare och var nu sängliggandes. Det ville vi. Så vi gick till honom och bad lite för honom och hans familj. Sedan gick vi tillbaka till Mary och gjorde lite ris och bönor. Medan vi åt kom även Marys man hem från jobbet, så då fick vi hälsa på honom också. Sedan följde Mary och hennes son Laurent oss hem. De sa hejdå till resten av teamet och gick sedan hem. Väldigt trevlig kväll som jag kommer minnas länge!
